FÖRELÄSNING OM SOCIALISM
Av Håkan Blomqvist
STUDIEBREV 1: SOCIALISM
Miljontals människor har under nära tvåhundra år förknippat strävan efter rättvisa, jämlikhet och frihet med termen ”socialism”. Men ordet har också stått för många olika inriktningar, från det tidiga 1800-talets utopiska franska experiment i egendomsgemenskap till de tyska auktoritärt konservativa etiketterna senare under det seklet. Och så förstås 1900-talets socialdemokrati, kommunism och stalinism och många andra strömningar, både frihetliga och auktoritära, som använde sig av begreppet.
I Socialistiska studiers träff om ”Socialism” ska vi diskutera olika tolkningar och vad vi själva tycker att begreppet bör stå för.
Inled gärna träffen med att utifrån egna erfarenheter och samhällssituationen samtala om dagens aktuella samhällsproblem och utmaningar samt var och hur ni själva skulle vilja söka lösningar.
Ta gärna ett aktuellt tidningsklipp som utgångspunkt. Diskutera i vilken mening frågan och en möjlig lösning skulle kunna sägas ha någonting att göra med socialism
Använd den inspelade föreläsningen och tankegångar från följande textförslag om socialismen som input för diskussionen.
Oändliga spaltmil av litteratur har författats om socialism, vårt urval är förstås en droppe i havet, men är tänkt att representera olika tiders marxistiska diskussioner om socialismens innebörder.
TEXTER ATT LÄSA INFÖR FÖRELÄSNINGEN:
Om inte annat anges gäller alla sidhänvisningar de digitala versionerna vi länkat till nedan. (I Marxistarkiv)
Marx/Engels, Kommunistiska manifestet , särskilt Kap 2. Proletärer och kommunister (sid 10-16)
https://marxistarkiv.se/klassiker/marx/kommunistiska_manifestet_ny.pdf
Ernest Mandel, Det klasslösa samhällets tillblivelse (sid 71-75). Ur Från klassamhället till socialism
https://marxistarkiv.se/klassiker/mandel/mandel_klassamhalle_till_kommunism.pdf
Michael Löwy: Övergången – om behovet av ekologisk och social planering
https://marxistarkiv.se/klassiker/lowy/ekologisk_planering_overgang.pdf
Bo Bergman: Den socialism vi kämpar för
https://marxistarkiv.se/sverige/sp/den_socialism_vi_kampar_for.pdf
Håkan Blomqvist: Socialismen kom aldrig ensam
Alla bör läsa Marx/Engels, Mandel och Löwy, men missa helst inte Bergmans och Blomqvists intressanta breddningar.
Samtliga länkade texter på Marxistarkiv går att ladda ned därifrån.
Kort presentation av författarna
Marx och Engels ”Kommunistiska manifestet” – skrivet för 175 år sedan – ger för första gången en sammanhängande framställning av grunddragen i det kapitalistiska systemet och utifrån det den klassiska förklaringen till socialismens nödvändighet. Manifestet lyfter också fram de som har allt att vinna och bara sina bojor att förlora på en sådan utveckling: ded moderna proletariatet.Finns här något som ännu gäller för vår egen tid?
Den marxistiske ekonomen och ledande företrädaren för Fjärde internationalen Ernest Mandel vidareutvecklade marxismens analys av det kapitalistiska samhällets motsättningar fram till slutet av 1900-talet. I sitt bidrag, skrivet för 50 år sedan, inkluderar han erfarenheterna från arbetarrörelsens försök att bygga ett annat samhälle, från Pariskommunen till den ryska revolutionens uppgång och fall.
Michael Löwy är en marxistisk sociolog och filosof, främst verksam i Frankrike och också med i Fjärde internationalen. Under senare år har kan varit djupt involverad i att utveckla diskussionen kring Ekosocialism och därmed modernisera diskussionen om förutsättningar för en socialistisk utveckling i vår tid. Jämför gärna dessa perspektiv med det gamla Kommunistiska manifestet.
”Den socialism vi kämpar” för skrevs i början av 1970-talet av Bosse Bergman, senare forskare med inriktning på staden, då aktiv i RMF (Revolutionära marxisters förbund) en föregångare till SP. Den knyter an till en traditionell marxistisk syn på socialismens nödvändighet och skisserar med breda penseldrag hur det socialistiska samhället skulle kunna tänkas se ut. Den visar hur såväl utopism och realism har tillhört arbetarrörelsens idévärld sedan dess framväxt.
Håkan Blomqvists essä ”Socialismen kom aldrig ensam” reflekterar över hur ett begrepp som socialism kan ges de mest varierande betydelser och innebörder av olika riktningar inom arbetarrörelsen, beroende på de samhälleliga och konjunkturella omständigheter de verkar inom.
NÅGRA FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER
Börja med att fundera på i vilken utsträckning socialism verkligen utgör ett realistiskt svar på nuets problem och utmaningar?
Är socialism nödvändig? Är den oundviklig? Är den möjlig? Vad menar författarna och vad menar ni i cirkeln?
Är avskaffande av det privata ägandet av produktionsmedlen en nödvändig förutsättning för socialism? Varför inte en blandekonomi under demokratisk kontroll?
Vilka är de stora hindren och gränserna för en utveckling i socialistisk riktning: Politiska strukturer? Ekonomiska maktförhållanden? Den kulturella och ideologiska hegemonin? Strukturella motsättningar kring klass, genus, etnicitet?
Hur kan demokratin breddas och fördjupas till hela samhället? Rådstanken – att makten i socialistiska samhällen skall överföras till arbetarna, organiserade i demokratiska strukturer på arbetsplatser, i bostadsområden osv – verkar vara ett återkommande tema. Vari ligger styrkan – finns det problem?
Jämlikhet – innebär inte det utslätning? Vad menade Marx med uttrycket ”Envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling”?
Problemet med att bygga socialistiska samhällen i samklang med klimatkris och begränsade materiella resurser har inte alltid stått i förgrunden för marxistiska tänkare. Hur reflekteras det i texterna. Hur tänker du?
Har inte utvecklingen i stater som Sovjetunionen, Kina eller Kuba visat på socialismens omöjlighet som praktiskt projekt?
Om nu socialism innebär att alla i demokratiska former ska kunna påverka hela samhällets utveckling – är det då över huvud taget möjligt, eller ens önskvärt, att på förhand skissera hur ett sådant samhälle ska se ut? Mandel skisserar ju till och med tre på varandra följande faser.
FÖRELÄSNING OM FASCISM
Av Håkan Blomqvist
STUDIEBREV 2 : FASCISM
Är den tillbaka, 1900-talets despotiska och brutala politiska rörelse med världskrig och folkmord som följd? ”Fascism”, inte bara som ett glåpord mot antidemokrater och bakåtsträvare, utan som politisk faktor, i smått och stort. I detta studiemoment diskuterar vi vad vi tänker om fascism och fascistiskt, likheter och skillnader mellan förr och nu, vad som idag kan bidra till en fascistisk utveckling och hur denna kan bekämpas.
Till hjälp har vi en föreläsning av Håkan Blomqvist och ett litet texturval bland alla de spaltmil som skrivits om fascismen, dess ideologier och praktik, förutsättningar och följder.
TEXTER ATT LÄSA INFÖR FÖRELÄSNINGEN
Om fascism idag
Helle Kleintal vid kulturmanifestationen ”Fascismen står i farstun, men nu gör vi motstånd.” på Länsteatern i Visby 2017:
https://da.se/2017/07/vakna-upp-bilda-motstand/
Anders Lindberg, Aftonbladet 2023:
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/P40Og5/kulturkriget-ar-fascism-men-med-andra-medel
Ingvar Persson, Aftonbladet 2022:
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/4ozL6E/fascism-kan-aldrig-bli-nagot-annat-an-fascism
Lars Hermansson, essä, Sveriges Radio 2021
https://sverigesradio.se/avsnitt/hur-star-sig-adornos-definition-av-fascismen-idag
Mattias Irving, politisk sekreterare i Socialdemokrater för tro och solidaritet, 2018:
https://trosolidaritet.se/ar-fascismen-pa-vag-tillbaka/
Citat om fascism
Länk till citaten här.
Diskussion om fascism förr och nu
Henrik Arnstad, Tidningen Vi, 29 okt 2
Älskad och avskydd – 100 år med fascismen
https://www.vi.se/artikel/sbKl9MEo-a0j2LRwp-85644
Håkan Blomqvists förord till Arthur Rosenberg, Fascismen som massrörelse
Klicka här för Håkans text
Om fascismen igår
En klassisk marxistisk skrift om nazismen skriven under försöken att stoppa den. Leo Trotskijs ”Vad är fascismen och hur skall man bekämpa den?” För den som vill fördjupa sig ytterligare.
https://marxistarkiv.se/klassiker/trotskij/vad_ar_fascismen.pdf
NÅGRA FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER
- Vad tänker ni spontant utmärker fascism? Ge exempel – från samhälle, politik och människosyn. Var skulle man då kunna finna uttryck för dessa exempel? I samhället, vardagen och politiken.
- Fascism idag, måste den se likadan ut som under sitt framgångsrika 1930-tal? Tänk på likheter och skillnader i de europeiska samhällenas ekonomi, politik, kultur och sociala förhållanden. Vad skulle i så fall vara något gemensamt för fascism i går och idag?
- Brainstorma ihop och lista vad ni ser som uttryck för fascism, i politiken och samhället. Och fundera kring motargument: Finns det något i fascistiska budskap som inte bara lockar anhängare – utan som kan förefalla rimligt för många?
- Hur kan vi motverka fascistiska rörelser och en fascistisk utveckling? Förslag och exempel. Ja, kan vi ens det, i vår tid av så stora utmaningar i form av krig mitt i Europa, klimat- och försörjningskriser, massmigration och demokratisk försvagning?
FÖRELÄSNING OM REFORM ELLER REVOLUTION
Av Kjell Östberg
STUDIEBREV 3 : HUR ÄR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG?
Länge var socialismen det självklara målet för arbetarrörelsen. Vägen dit, däremot, har det ständigt rått olika uppfattningar om.
Idag har drömmen om ett annat samhälle falnat för stora delar av vänstern. Och när allt mer av kraften fått användas för att så gott det går försvara redan vunna framgångar verkar frågan om makten försvunnit från dagordningen inom rörelsen.
Syftet med detta studiebrev är att diskutera vilken betydelse kampen för ett annat samhälle, och andra maktförhållanden, har idag. Vilka erfarenheter det finns att bygga på och hur skulle ett aktuellt program för en utveckling i socialistisk riktning kunna se ut?
En övergripande fråga är hur det är möjligt att knyta samman de krav som står i förgrunden idag med en inriktning som syftar till mer grundläggande, systemöverskridande, samhällsreformer.
En första introduktion till avsnittets tema finns i Kjell Östbergs artikel ”Blunda inte för maktfrågan” i Internationalen 8/2023 och den efterföljande debatten med Johan Lönnroth om ”revolutionära reformer” i Internationalen 9/2023.
Den centrala texten är Daniel Bensaid, ”Strategi och parti” (Tidsignal 13). Bensaid var en uppmärksammad fransk marxistisk filosof, en av ledarna för 1968 i Paris och under hela sitt liv aktiv i LCR, den franska sektionen av Fjärde internationalen .
Artikeln bygger på en inledning Bensaid höll på Fjärde internationalens sommarläger 2007. Den ger en bred introduktion till den revolutionära rörelsens strategiska tänkande, Utgångspunkten är det förnyade intresse som frågan om kampen om makten fick i svallvågorna av den globala alternativrörelsen i början av 2000-talet. Något som några år senare kom att intensifieras i finanskrisens spår med den arabiska revolutionen och uppkomsten av starka vänsterpartier i Grekland och Spanien.
Bensaid diskuterar hur de klassiska frågorna dyker upp i ny skepnad, frågor som klasskampens rytm (dvs upp- och nedgångar i intensiteten), uppkomsten av nya typer av politiska partier, och kopplat till det, vilka sociala grupper som bär upp radikaliseringen. Men också vilken betydelse begrepp som enhetsfront, självorganisering och generalstrejk har idag.
Som en konkretisering av ”övergångstänkandet” använder vi oss också i detta avsnitt av Michael Löwys ”Övergången: om behovet av ekologisk och social planering”.
2015 vann ett vänsterradikalt parti för första gången på många år majoritet i ett europeiskt parlament. Syrizas framgångar förvandlade hypotetiska resonemang om arbetarklassens maktövertagande till konkret regeringspolitik.
Utvecklingen ledde fram till en omfattade diskussion inom den internationella vänstern.
Den representeras här av ett samtal mellan den engelske statsvetaren Alex Callinicos och den grekiske politiske filosofen Stathis Kouvelakis i artikeln ”Syriza och den socialistiska strategin”, kompletterat med ”Vänstern i Syriza” som kritiserar regeringspolitiken
(I Sebastian Budgen och Stathis Kouvelakis ”Grekland: Första fasen” i samma nummer finns en längre bakgrund till Syrizas framgång)
Den portugisiska ”nejlikerevolutionen” i mitten av 1970-talet är det senaste exemplet på uppkomsten av en våg av självorganisering bland arbetare och bönder med det uttalade syftet att bli en del av den politiska makten.
I Julietta Gomes’ ”Arbetarklassens självorganisering i Portugal under nejlikornas revolution” ges en ögonblicksbild av denna process med dess styrkor och svagheter.
På sidan 87-88 finns också ett intressant dokument från polska Solidaritets radikala period i början av 1980-talet. Här gällde dock kampen att vrida makten ur händerna på det byråkratiska systemet, hur kontrollen av den icke-kapitalistiska ekonomin och den statliga industrin skulle kunna överföras från den byråkratiska diktaturen till verklig samhällskontroll genom arbetarnas organisering.
Som överkurs finns en längre genomgång av den socialistiska rörelsens traditionella diskussioner om vägen till socialismen, för den som vill tränga ned på djupet. Även denna finns i Tidsignals temanummer:
Håkan Blomqvists och Kjell Östbergs ”Frågan om socialistisk strategi i ett historiskt perspektiv.”
TEXTER ATT LÄSA INFÖR FÖRELÄSNINGEN
En stor del av litteraturen till detta avsnitt finns i tidskriften Tidsignal 13/2015, ett specialnummer om socialistisk strategi. Den går att beställa hos förlaget Röda Rummet, info@bokrr.se, eller kan läsas på internet genom Marxistarkiv https://marxistarkiv.se/tidsignal/
Introduktion och anpassning till dagens läge är Kjell Östbergs artikel i Internationalen 8/23
https://internationalen.se/innehall/fokus/2023/blunda-inte-for-maktfragan
…liksom replikskiftet Johan Lönnroth i Nr 9/23 av internationalen
Diskussion om övergångskrav i Internationalen
Den centrala texten är Daniel Bensaid, ”Strategi och parti” (Tidsignal 13).
https://marxistarkiv.se/klassiker/bensaid/strategi_och_taktik.pdf
Michael Löwys ”Övergången: om behovet av ekologisk och social planering”
https://marxistarkiv.se/klassiker/lowy/ekologisk_planering_overgang.pdf
Grekland 2015
Bakgrund för den som behöver orientera sig :
https://sv.wikipedia.org/wiki/Greklands_skuldkris
Samtal mellan den engelske statsvetaren Alex Callinicos och den grekiske politiske filosofen Stathis Kouvelakis i artikeln ”Syriza och den socialistiska strategin”
https://marxistarkiv.se/europa/grekland/debatt-syriza_och_socialistiska_strategin.pdf
Oppositionen i Syrizas Centralkommitté maj 2015: ”Vänstern i Syriza kritiserar regeringspolitiken”
https://marxistarkiv.se/europa/grekland/vanstern_i_syriza_kritiserar.pdf
För den som vill fördjupa sig lite mer om vänstern i Grekland inför den accelererande ekonomiska krisen 2015, länkar vi här till intervjun med Sebastian Budgen och Stathis Kouvelakis ”Grekland: Första fasen”.
https://marxistarkiv.se/europa/grekland/Jacobin-Grekland_fas_ett.pdf
Portugal 1974
Bakgrund för den som behöver orientera sig:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nejlikerevolutionen
Den politiska revolutionen som sattes igång av statskuppen i april 1974 utvecklade sig vidare med arbetarklassens och det stora folkflertalets aktivering på samhällsnivå. En övergång till socialistiskt styre var på tapeten, och detta trots att Spanien fortfarande styrdes av Francos diktatur.
Den här artikeln publicerades först i Fjärde Internationalen 1/1976, och därefter i Tidsignal Nr13, i en förkortad form.
Julietta Gomes’ ”Arbetarklassens självorganisering i Portugal under nejlikornas revolution”
Erfarenheter från den portugisiska revolutionen 1974
För den som vill fördjupa sig på detta område finns här den längre versionen av artikeln i FI 1/1976. Där – på marxistarkiv.se – finns även en sammanställning av artiklar om den portugisiska revolutionen i FI 1974-1977.
https://marxistarkiv.se/europa/portugal/fi_om_portugal.pdf
Polen 1980-1981
Bakgrund för den som behöver orientera sig:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Solidaritet_%28fackf%C3%B6rening%29
37 teser som antogs på Solidaritets kongress i september 1981
Övergångskrav antagna på Solidaritets kongress
Sammanfattande historik…
av den socialistiska rörelsens traditionella diskussioner om vägen till socialismen. Detta är dock överkurs….men för den som vill fördjupa sina kunskaper finns här Kjell Östbergs och Håkan Blomqvists ”Frågan om socialistisk strategi i ett historiskt perspektiv.”
https://marxistarkiv.se/skribenter/ostberg/socialistisk_strategi_i_historiskt_perspektiv.pdf
NÅGRA FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER
Några förslag till frågor att fundera över
Är det verkligen någon idé att idag diskutera hur arbetarrörelsen ska kunna ta makten?
Är inte risken att vi framstår som världsfrånvända utopister eller ställer oss på sidan av arbetet på omedelbara reformer?
Finns det några områden där en inriktning på ”systemöverskridande reformer” är särskilt angelägna, kan vara särskilt ingripande och möjligheten att få gehör för detta kan finnas?
Skissa på krav som skulle vara användbara inom sådana områden.
Hur kan vi ingripa i klimatrörelsen – där frågan om systemskifte idag kanske är mer aktuell än inom något annat område? Fundera gärna med utgångspunkt från Löwys text.
Diskutera förhållandet mellan riksdagen och det utomparlamentariska arbetet i detta perspektiv.
FÖRELÄSNING OM KLIMATET
Av Jens Holm
Efterkommande samtal mellan Jens Holm och Arnold Jeppsson.
STUDIEBREV 4: KLIMATKRISEN – VILKEN VÄG UT?
Folkkampanjen mot kärnkraft inför folkomröstningen 1980 var en massiv samhällsrörelse. Vad hände med den? Den rörelse för att uppmärksamma de hotande klimatförändringar som Greta Thunberg var med att ge världsomfattande dynamisk utveckling, varav Fridays for Future var ett uttryck var också jättelik. Vad har hänt med dessa rörelser? Hur kommer vi vidare?
Villket potential finns på arbetsplatserna för att driva på den förändring som krävs för att bromsa och motverka den klimatförändring som vi redan ser effekterna av och som på lite sikt hotar människans fortsatta liv på jorden?
Bilarbetaren Lasse Henriksson, som arbetat på ”golvet” på Volvo i Göteborg hela sitt liv har funderat mycket över alternativ produktion och bilindustrins framtid. Han har tidigare skrivit boken ”Slutkört” och hans kapitel i den nyligen utgivna antologin ”Vänsterns svar på klimatkrisen” ingår i detta studiematerial.
Vilket pris har miljörörelsen betalat när delar av den omvandlades till ett politiskt parti? Vad har man vunnit? Är det över huvud taget en bra idé att bilda ett separat miljöparti?
Det har ju brutit ut en debatt om delar av miljörörelsens engagemang i andra frågor, senast solidariteten med Gaza. Har Greta Thunberg rätt när hon säger att klimatrörelsen självklart måste ta ställning i andra frågor som rör grundläggande mänskliga rättigheter, eller splittrar det kampen?
Gula västar, bondeuppror och andra folkliga proteströrelser kräver ofta sänkta bensinpriser och mindre miljökrav inom jordbruken men är ofta också uttryck för genuina sociala protester mot orättvisor i klimatomställningen. Hur kan miljörörelsen förhålla sig till dessa strömningar?
Björn Eriksson (1943-1998) har skrivit en text om den gröna rörelsen från Folkkampanjen och vad som hände med delar av den och dess förhållande till huvudklasserna i samhället. Det är en klassisk marxistisk metod han använder sej av i analysen. Är detta synsätt fortfarande användbart?
Björn var medlem i Socialistiska Partiet när Folkkampanjen startade. Han jobbade som forskare för Tvärvetenskap i Göteborg och var en gammal miljöveteran.
Tidöregeringen har nu släppt fram sin nästan heliga vurm för kärnkraften och vill nu bygga ut.
Allt för att minska koldioxidutsläppen, tror de.
Diskutera vad Jens Holm säger i intervjun:
1. Hur allvarlig är den globala uppvärmningen?
2. Vad beror den på?
3. Går den minska?
I dagarna kom nya rapporter som pekar på att 2024 kommer att bli ännu varmare än 2023.
Det året var det varmaste året sedan förindustriell tid.
KLIMATFAKTA OCH NÅGRA FRÅGESTÄLLNINGAR
Klimatförändringar historiskt (lång och kort sikt) och dess orsaker.
https://www.svt.se/vader/naturliga-variationer
FRÅGOR: Vilka är växthusgaserna? Kan man ta igen senare om man som regeringen gör tillåter en utsläppsökning i 3 år?
Bankernas klimatutsläpp (Vad de finansierar.)
FRÅGA: Bör klimatrörelsen rikta in sej mot bankerna med krav på stopp för investeringar i fossilindustrin?
Spelar Sveriges utsläpp någon roll?
Vi är så bra att vi inte behöver göra mer? Det är de stora skurkarna, som Kina, som behöver förändra! FRÅGA: Stämmer dessa påståenden?
FRÅGA: Vilka företag får ”gratis” tilldelning av utsläppsrätter?
FÖRELÄSNING OM SOCIALA RÖRELSER
Av Kjell Östberg
STUDIEBREV 5: SOCIALA RÖRELSER
Varje viktig politisk och social reform som genomförts är ett resultat av att människor slutit sig samman i sociala rörelser och kämpat för social förändring. Detta är det övergripande temat för detta studiepaket.
I sin inledning ger Kjell Östberg en bred översikt av de sociala rörelsernas utveckling. Han diskuterar också de många olika former sociala rörelser kan ta, alltifrån stora traditionella folkrörelser till små tillfälliga aktionsgrupper och beskriver den breda palett av kampformer de utvecklat.
TEXTER ATT LÄSA TILL FÖRELÄSNINGEN
Vi bifogar ett par texter för att illustrera de sociala rörelsernas potential under olika tider
Texten Rörelse och demokrati handlar om slutskedet i kampen för allmän rösträtt 1917-18. Den illustrerar de olika faser sociala rörelser kan ta sig, alltifrån spontana upplopp till mäktiga massdemonstrationer och lokala arbetarråd som gör anspråk på makten över sitt samhälle. Den belyser också kraften i välorganiserade masspartier – och risken för att sådana kan byråkratiseras och bli ett hinder för mobilisering underifrån.
(Texten är hämtad från Kjells bok Demokrati i rörelse. Boken i sin helhet rekommenderas för dem som vill fördjupa sig ytterligare i sociala rörelsers betydelse från Sundsvallsstrejken till Fridays for future.) HÄR FINNS TEXTEN TILL Demokrati i rörelse
Eva Schmitz Systerskapets och solidaritetens möjligheter – kvinnorörelsens politiska strategi 1968 och framåt studerar en av de nya sociala rörelser som växte fram i kölvattnet av den breda samhällsradikaliseringen under 1960- och 70-talet. och som i väsentlig utsträckning också förnyade kampformerna. Hon lägger stort fokus på hur rörelsen utvecklas och dess spridningsförlopp, geografiskt och socialt. Av särskilt intresse är rörelsens spridning till arbetarkvinnor, där strejker och ockupationer kom att spela en viktig roll.
Texten är hämtad från Tidsignal nummer 8 och du hittar den här:
Systerskapets och solidaritetens möjligheter
Vi bifogar också en motion till Vänsterpartiets kongress våren 2024 som pushar för att ge rörelsearbetet en mer framträdande roll i partiets arbete.
NÅGRA FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER
Vilka sociala rörelser är ni själva aktiva i (eller har varit)?
Vilka är era viktigaste erfarenheter därifrån – positiva och negativa?
Ge några exempel på hur kamp lönat sig
Varför har många av de tidiga folkrörelserna ändrat karaktär och slutat kämpa?
Är byråkratisering ofrånkomlig? Hur motverkas den?
Reflektera över genusrelationer i sociala rörelser
Är det inte en överdrift att säga att det är rörelser som skapar social förändring? Hur ser samspelet mellan social kamp och parlamentariskt arbete ut?
Vilka är förutsättningarna för uppkomsten av en ny våg av sociala rörelser?
Hur kan ni bidra?
STUDIEBREV 6: PARLAMENTARISM OCH RÖRELSE
Syftet med studiebrevet är att diskutera den socialistiska rörelsens erfarenheter av parlamentariskt arbete, historiskt och idag. Det introduceras i samtalet mellan Kjell Östberg och Åsa Mattson.
I de bifogade texterna berörs teman som synen på relationen mellan demokrati och parlamentarism, och problem och möjligheter förknippade med socialisters parlamentariska arbete i allmänhet och i regeringsdeltagande i synnerhet. Frågorna illustreras med internationella och lokalpolitiska exempel.
En viktig bakgrund till detta studiebrev är de diskussioner som för fullt håller på att utvecklas i kölvattnet av Vänsterpartiets allt mer tydliga inriktning på regeringsdeltagande efter nästa val.
Historiska erfarenheter
Underlag: samtalet ovan och Kjells text Socialism och parlamentarism
Frågeställningar
Är parlamentarism och demokrati samma sak?
Hur växte demokratin fram? Vilka olika alternativ fanns?
Den parlamentariska demokratins former.
Vad är problemen och riskerna
Programmatiska eftergifter
Elitisering och byråkratisering som ett resultat av parlamentariskt arbete
Nedtoning av rörelsearbete
Konsekvenser för den interna partidemokratin
Och vilka är möjligheterna: Socialister vid makten
Texter:
Dirk Ameel Deltagardemokratin i Brasilien – exemplet Porto Alegre (Marxistarkiv)
Jonas Karlsson: SYRIZAs uppgång och fall : kap 6. Vänstersväng och en gemensam identitet (2004–2009)
Sebastian Budgen & Stathis Kouvelakis: Grekland – Fas ett (Tidssignal Nr 13)
Fundera över erfarenheter från socialister som kunnat kombinera parlamentariskt arbetet med rörelsearbete – och ibland misslyckats:
Porto Alegre i Brasilien framstod i början av 2000-talet som ett framgångsrikt exempel på hur kommunalpolitik kunde bygga på fördjupad demokrati och sociala rörelser.
Syriza i Grekland kom till makten på ett radikalt vänsterprogram och med stöd av sociala rörelser och omfattande social mobilisering. Hur förvaltade man dessa möjligheter i regeringsställning?
(I realtid: NFP i Frankrike)
Att arbeta kommunalpolitiskt – svenska erfarenheter
Text:
Maria Sundvall intervjuar Sanna Brolin (Tidssignal Nr 1)
Debatten om Vänsterpartiet och regeringsfrågan idag
Artiklar av Ståle Holgerson, Johan Lönnroth och ledare i Internationalen, Jonas Sjöstedt i Folkbladet
Några frågor att diskutera med utgångspunkt i detta
Röda linjer. Är det bra?
Ett tydligt program med oeftergivliga krav eller nyckelfrågor att driva?
Röstar vi rött om vi inte kommer med i regeringen?
Hur minska avståndet mellan parlamentariska företrädare och medlemmarna
Hur bygger man fasta relationer mellan rörelser, parti och parlament?
Hur kan till exempel rörelsearbetet kring flyktingar och migration, fredsarbete och antimilitarism eller bostadsfrågan bli tongivande också i det parlamentariska arbetet?